Vill bara visa smyckena jag gjorde idag! :D Det är glas som jag spräckt på insidan och sen fäst i hängen. De små kulorna ska bli örhängen, när jag kommit åt att köpa krokarna.
Triggervarning - är du en närstående, eller vän till mig så kan det här vara jobbigt att läsa.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Idag fyller jag 30. För mig har det talet varit ett slags gränsland så länge jag kan minnas. När mina föräldrar fyllde 30 så gick de in i gubb- och tantåldern. Traditionen sa att alla vänner och släktingar skulle utsätta dem för någon slags skämtsam festlighet, inte helt olik en svensexa eller möhippa. Min mamma fick åka skidor (som hon uppenbarligen inte är så bra på) med en tröja där någon upprepade gånger skrivit tant. Min pappa fick bada med rosa badräckt och äta en banan under vattnet. Min moster fick jogga baklänges genom samhället. Det var vårt sätt att säga: Välkommen in på gammel-sidan av livet.
Förutom det här hade jag som barn en del tunga perioder. Delvis berodde det på yttre omständigheter och delvis berodde det på mig och känslor jag hade svårt att hantera. Jag minns att jag var rädd. Inte för människor utan för att jag var en dålig person. Det kändes som om jag aldrig kunde vara snäll nog, eller göra saker bra nog och min rädsla låg i att jag på något sätt skulle straffas för det - av Gud eller någon annan. Idag är jag vuxen och kluven i mitt sätt att se på det här. Jag minns att jag som barn tyckte mig vara vuxen och i kontroll över mina beslut, men från mitt vuxna perspektiv ser jag ett barn med behov. Det här är inget man ska klandra mina föräldrar eller närstående för (jag vill vara noga med det!) jag berättade aldrig och lät dom aldrig veta på vilket sätt jag var rädd eller varför. När jag blev äldre så blev jag mer och mer trött. Anledningarna kan kvitta, det var mycket skit som hände som slet på mig. I början av tonåren hade jag det som tyngst. Jag åt inte, jag sov ofta bara 1-2 timmar på nätterna och somnade istället under lektionerna på skolan. Jag var så svag att mina vänner bar mig uppför trapporna till lektionerna, eftersom jag inte kunde gå i dem själv. Vid ett tillfälle när en person slog mig minns jag att jag trots att det gjorde ont, helt enkelt inte kunde bry mig. Det saknade helt betydelse för mig. Känslan, handlingen, jag kunde inte reagera på det. Någonstans hade jag alltid en tanke om att det jag gick igenom inte skulle vara för evigt. Jag hade lagt upp en plan om att flytta när jag fyllde 15 för att gå gymnasiet på annan ort. Flera gånger om dagen räknade jag först åren, sedan dagarna och till sist timmarna. Det kom till en punkt där jag överlevde timme för timme, eftersom jag inte visste hur jag skulle kunna göra något annat. Jag grät varje kväll och bad Gud att jag skulle få dö under natten och grät sedan igen på morgonen när solen gick upp eftersom jag överlevt och var tvungen leva igenom en till dag. Vid ett tillfälle försökte jag avsluta det, men klarade inte av det eftersom jag hade en lillebror som betydde väldigt mycket för mig. Det kändes som ett svek att lämna honom. Istället fann jag tröst i att om jag inte åt så skulle jag inte behöva stå ut länge till ändå. Det jag vill berätta om som gör 30 så speciellt för mig är när mitt hopp tog slut. Det var inget särskilt som hände. Jag minns att jag låg på min säng och var ensam, vilket var skönt. Det fanns ingen dörr till mitt rum, så jag hade en stund där jag bara kunde vila när ingen annan var hemma. Det som hände var att det kändes som om något brast inom mig. Jag visste plötsligt att ingenting någonsin skulle förändras. Timmarna skulle aldrig gå, jag skulle aldrig dö och jag skulle alltid vara i samma situation som jag var i just den stunden. Det var då jag gav upp och förlorade den sista delen av mig själv. Jag bad igen, men inte om att få dö. I den bönen hade jag allt jag önskade, men som jag trodde att jag aldrig kunde få: Jag ville bo i en ny stad, jag ville ha vänner, jag ville leva med någon jag älskade i ett hem där jag var trygg och jag ville utbilda mig. Till vad spelade ingen roll, jag ville få lära mig något. I min bön gjorde jag en slags deal om att mitt liv skulle vara tills jag fyllde 30, om jag fick uppleva allt det jag önskade. Jag somnade. När jag vaknade hade jag hoppats på att poff... mitt liv skulle vara annorlunda, men det var det inte. Jag kände mig sviken. Allt kom till ytterligare en punkt, där jag helt enkelt stängde av och gick. Bokstavligt talat. Jag gick. Jag lämnade huset jag var i just då, gick nerför en backe och kunde inte längre minnas vart jag kom ifrån, eller varför jag gått, men jag visste att jag inte kunde gå tillbaka. Allteftersom glömde jag allt. Jag var som inte ens medveten om att jag var en person med ett namn, allt som fanns var mina steg, mörkret och kylan. När jag började frysa mindes jag en trappuppgång med renfällar där jag kunde spendera natten, men inte vägen dit. Sedan mindes jag att det fanns människor som skulle hålla mig trygg, men inte vägen till dem. På något sätt tog jag mig ändå till deras hus och de behandlade mig som en person i chock. Jag fick en filt, te och de ville veta vad som hänt. Allt jag kunde svara var: "Jag vet inte. Jag kan inte gå tillbaka.". Strax efter detta flyttades jag till annan ort, fick börja en ny skola och började bygga ett annat liv.
Och alltså, sen har det väl varit upp och nergångar som för alla människor. Jag har behövt en hel del utveckling och behöver fortfarande det. Vi ska inte ens börja prata om pinsamma ungdomsminnen XD
Poängen är att jag fyllde 30. En del av mig har alltid väntat på den här dagen som min sista, men jag vaknade i morse och allt kändes bra. Och jag är så oändligt tacksam. Jag har allt jag drömde om. Mitt hem är en trygg plats. Personen jag delar det med kan under tunga dagar få precis allt att bli bra, bara genom att stiga in i rummet och jag får älska honom. Jag är utbildad, jag har ett jobb och jag har vänner. Dessutom känns det som om i allt det här har det alltid funnits så många människor som sett mig och brytt sig och saknat mig. Jag har haft turen att alltid vara älskad, jag har bara inte sett det alla gånger och jag känner att hade jag vetat när jag var ung hur bra mitt liv kunde bli, hade jag aldrig förlorat hoppet.
Så här är jag, i högar av mjuka sängkläder, med musik och ljudet av sambons data-spelande i bakgrunden, nöjd och glad med mitt liv. Och 30.
Och alltså, sen har det väl varit upp och nergångar som för alla människor. Jag har behövt en hel del utveckling och behöver fortfarande det. Vi ska inte ens börja prata om pinsamma ungdomsminnen XD
Poängen är att jag fyllde 30. En del av mig har alltid väntat på den här dagen som min sista, men jag vaknade i morse och allt kändes bra. Och jag är så oändligt tacksam. Jag har allt jag drömde om. Mitt hem är en trygg plats. Personen jag delar det med kan under tunga dagar få precis allt att bli bra, bara genom att stiga in i rummet och jag får älska honom. Jag är utbildad, jag har ett jobb och jag har vänner. Dessutom känns det som om i allt det här har det alltid funnits så många människor som sett mig och brytt sig och saknat mig. Jag har haft turen att alltid vara älskad, jag har bara inte sett det alla gånger och jag känner att hade jag vetat när jag var ung hur bra mitt liv kunde bli, hade jag aldrig förlorat hoppet.
Så här är jag, i högar av mjuka sängkläder, med musik och ljudet av sambons data-spelande i bakgrunden, nöjd och glad med mitt liv. Och 30.
Dagen som aldrig skul...
Våran nya lägenhet är fantastiskt. Faktiskt! Köket är stort, vardagsrummet och balkongen mysiga, vi har badkar och plats för diskmaskin... Och jag har ett eget rum! Det är ett magiskt rum! Det är helt anpassat för att jag ska kunna skriva, pyssla och planera. Ibland chillar jag bara, men ofta när jag går in hit får jag lust att skapa något.
Idag skulle jag sätta upp en lampa i sovrummet. Tidigare har vi använt den som kökslampa, men nu blev den alltså "poff" omvandlad till sovrumslampa. Så jag torkade av flyttdammet, drog till sladdarna... och tyckte att den såg förfärligt tråkig ut. Det är en vanlig, liten ikea-lampa med 8 år på nacken. Vit i färgen, där den inte gulnat av ålder (läs matos). På ett klick bestämde jag därför att lampan måste piffas till och att jag absolut inte kunde sova under tråklampan, eftersom att sömnen helt enkelt inte skulle fungera om jag försökte! - Hysch... Du har skumma idéer ibland!
Idag skulle jag sätta upp en lampa i sovrummet. Tidigare har vi använt den som kökslampa, men nu blev den alltså "poff" omvandlad till sovrumslampa. Så jag torkade av flyttdammet, drog till sladdarna... och tyckte att den såg förfärligt tråkig ut. Det är en vanlig, liten ikea-lampa med 8 år på nacken. Vit i färgen, där den inte gulnat av ålder (läs matos). På ett klick bestämde jag därför att lampan måste piffas till och att jag absolut inte kunde sova under tråklampan, eftersom att sömnen helt enkelt inte skulle fungera om jag försökte! - Hysch... Du har skumma idéer ibland!
Hur som valde jag att rita på den här lampan för att göra den lite mer "sov-vänlig".
Till att börja med valde jag motiv. Jag ville ha en symbol eller ett tecken som för mig innebär harmoni. Jag kollade på olika celtiska symboler och ett tag även på tribals av totemdjur, men landade till sist på lotusblomman. Just lotusen har en stark symbolik och det är en blomma jag tidigare fastnat för.
Vill du läsa mer om lotusblommans symboliska betydelse kan du följa den här länken:
http://www.lotusflowermeaning.net/
När jag hittat en stensil jag var nöjd med skriv jag ut den.
Vill du läsa mer om lotusblommans symboliska betydelse kan du följa den här länken:
http://www.lotusflowermeaning.net/
När jag hittat en stensil jag var nöjd med skriv jag ut den.
Sedan tejpade jag fast bladet på insidan av lampskärmen. För att se bilden bättre la jag in en ficklampa inuti den.
Innan jag började med de permanenta färgerna följde jag linjerna med en blyertspenna.
Här kommer ett hett tips: Ska du fuska och använda permanenta pennor istället för exempelvis akrylfärg, så se till att det faktiskt finns bläck i pennan du valt.
Tack och lov kom svärmor till undsättning...
... och här är resultatet. Hade vi haft en fungerande glödlampa hade du fått se den lysa. XD
Det här är en annan fin-men-tråk-lampa som jag har lekt med.
Kul med lampskärm
Dagar då man endast vågar möta världen korta stunder för att köpa blåbärssopa och annars bor i soffan, eller på toagolvet... så är det helt okej att roa sig när man blir uttråkad!
Det är ganska häftigt hur mycket färg (och pynt) kan göra för hur vi uppfattar en människa. I lajv är det något jag ofta utnyttjar - har jag en pigg karaktär målar jag lite highlights kring ögonen och klär mig i klara färger. Är det däremot en tyngd karaktär kan jag förstärka säckarna under ögonen med svaga brun/gröna nyanser och mörka eller grådassiga kläder.
Det är ganska häftigt hur mycket färg (och pynt) kan göra för hur vi uppfattar en människa. I lajv är det något jag ofta utnyttjar - har jag en pigg karaktär målar jag lite highlights kring ögonen och klär mig i klara färger. Är det däremot en tyngd karaktär kan jag förstärka säckarna under ögonen med svaga brun/gröna nyanser och mörka eller grådassiga kläder.
Eftersom jag är nyfiken på hur andra använder sig av färger tänkte jag dra igång en utmaning.
Förändras med färg
Mål: Du ska med hjälp av smink förändra ditt utseende till tre olika karaktärer.
Regler
1: Lagt smink ligger - du får inte tvätta bort smink som du satt dit, inte ens mellan de tre olika karaktärerna.
2: Du får använda små accessoarer.
3: Bilderna ska läggas upp i den ordning du sminkat dig.
Ovan ser du sminket jag använde mig av. Det är ett gäng ögonskuggor, foundation och puder. Där finns även läppstift, rouge och eyeliner.
Karaktärerna: den Sjuke, den Onde och Carmensitan.
Hur jag gjorde:
För den Sjuke: Jag började med att lägga mörkbruna skuggor med ögonskugga i alla ansiktets linjer för ett tärt uttryck. Dessa linjer mattade jag sedan ut med en ljus rouge. Under ögonen sminkade jag med bruna och mörkt gröna nyanser och på läpparna använde jag lila och grön ögonskugga. Det gröna syns inte eftersom det maskerats i annat smink, men ger ändå en effekt av att något inte står rätt till. Jag målade också med en blå ögonskugga längs vener i pannan.
För den Onde: Onda karaktärer portreteras ofta med väldigt skarpa färger och linjer. Av någon anledning så är också alla ansiktsdrag förstärkta i en lodrät riktning. För att täcka över den Sjuke målade jag hela ansiktet med en mörkt röd rouge på en mjuk pensel. Sedan satte jag en klart grön färg kring ögonen som fick sträcka sig ner mot näsan och förstäka näsryggens form. Jag drog också denna färg diagnoalt mot ögonbrynet för att ge ett "vasst" uttryck. Detta förstärkte jag sedan med eyeliner vid ögonfranskanten, som drogs mot ögonbrynens slut. Kinderna målades med mer rouge. Ögonbrynen fyllde jag i och formade med eyeliner. Läpparna målades med ett klart rött läppstift, som fick en mer passande nyans med hjälp av lila ögonskugga.
Carmensitan: Jag började med att täcka över den Onde. För att göra det använde jag foundation, puder och faktiskt, kring ögonen ett vitt läppstift och lite rosaskimrande ögonskugga. Kinderna målades med en ljusare rouge och läpparna med ett blekrosa läppstift. Ögonbrynen fyllde jag i med en ljusbrun ögonskugga som lättade upp eyelinerns effekt.
För den Sjuke: Jag började med att lägga mörkbruna skuggor med ögonskugga i alla ansiktets linjer för ett tärt uttryck. Dessa linjer mattade jag sedan ut med en ljus rouge. Under ögonen sminkade jag med bruna och mörkt gröna nyanser och på läpparna använde jag lila och grön ögonskugga. Det gröna syns inte eftersom det maskerats i annat smink, men ger ändå en effekt av att något inte står rätt till. Jag målade också med en blå ögonskugga längs vener i pannan.
För den Onde: Onda karaktärer portreteras ofta med väldigt skarpa färger och linjer. Av någon anledning så är också alla ansiktsdrag förstärkta i en lodrät riktning. För att täcka över den Sjuke målade jag hela ansiktet med en mörkt röd rouge på en mjuk pensel. Sedan satte jag en klart grön färg kring ögonen som fick sträcka sig ner mot näsan och förstäka näsryggens form. Jag drog också denna färg diagnoalt mot ögonbrynet för att ge ett "vasst" uttryck. Detta förstärkte jag sedan med eyeliner vid ögonfranskanten, som drogs mot ögonbrynens slut. Kinderna målades med mer rouge. Ögonbrynen fyllde jag i och formade med eyeliner. Läpparna målades med ett klart rött läppstift, som fick en mer passande nyans med hjälp av lila ögonskugga.
Carmensitan: Jag började med att täcka över den Onde. För att göra det använde jag foundation, puder och faktiskt, kring ögonen ett vitt läppstift och lite rosaskimrande ögonskugga. Kinderna målades med en ljusare rouge och läpparna med ett blekrosa läppstift. Ögonbrynen fyllde jag i med en ljusbrun ögonskugga som lättade upp eyelinerns effekt.
Förändras med färg
Träning ska vara roligt. Punkt. Idag blev den det. Jag och E kom förbi en tom lekpark där vi utmanade varandra i att hitta på övningar. It... was... awesome. Vi hängde i knävecken. Det har jag inte gjort sen jag var barn. I ärlighetens namn fick jag kämpa för att minnas hur man ens tog sig till den ställningen, men det gick!
Bilderna visar exempel på övningar vi gjorde. Du vet... Om du får för dig att träna i en lekpark.
Lekparksträning
1: Sittups i lodrät ställning....
2: .... Och varför inte avsluta med handstående?
3: Uppdragningar av olika sorter (jag har störst belastning på bröstmuskulatur, E på ryggmuskulatur).
4: Sen för er som inte vet det, så är E hulken. Här är armgång längsmed tak och pull-ups.
5: Bäckenlyft på ostadigt underlag
6: Hoppa - jämfota upp för trappa, alternativt upp och ner på en låg höjd.
7: Springa upp och ner i trapp
8: Krokodilgång med miner uppför trapp
9: Förflyttning i sidled + upphöjd planka
10: Rygglyft
11: Sa jag att E är hulken?
P.s det är HELT okej att någon gång ibland fota sin träning. Faktiskt! Dels ger det lite skrytbilder (ops), men sen gör det också att man kan få en "yttre blick" på sina egna rörelser. På det viset ser man om man behöver rätta till något. Exempelvis gjorde jag mina hopp med knän som pekade inåt... dags att träna upp dom där höftmusklerna med andra ord! d.S
Spänst, styrka och ko...
En av mina mest spelade karaktärer skaffade dreads under ett rollspelspass. Eftersom just den här karaktären även lajvas ibland så tänkte jag att hon skulle få rocka en ny frisyr! Alternativen var:
1: Egna äkta dreads
2: Fläta in fake
3: Dreadfalls
4: Peruk
Efter att ha undersökt alternativen kom jag fram till att peruk var det bästa för mig. Lite sökningar på bl.a. Etsy visade att bra peruker kostade runt 2500-3000. Råmaterialet för en peruk var betydligt billigare än så. Alltså blev projektet att göra en egen.
1: Egna äkta dreads
2: Fläta in fake
3: Dreadfalls
4: Peruk
Efter att ha undersökt alternativen kom jag fram till att peruk var det bästa för mig. Lite sökningar på bl.a. Etsy visade att bra peruker kostade runt 2500-3000. Råmaterialet för en peruk var betydligt billigare än så. Alltså blev projektet att göra en egen.
Material:
Peruk av dålig kvalité alternativt krulligt hår
Dreads med fästpunkt i mitten (löst tvinnat hår)
Plattång
Kam
En fuktig handduk (+ en skål vatten)
Spännen, ev. hårnålar för att hålla håret du inte arbetar med ur vägen.
Tråd i en färg som matchar peruken + nål
Något, vad som helst, att fästa peruken i när du arbetar.
ev. en nassekopp full med cola.
Fästa peruken?
Det här behöver inte vara svårt. Som du kommer se gjorde jag en enkel anordning; en fuktad trasa på bordet, en upp och nedvänd skål och en till fuktad trasa på den som peruken kunde ligga på.
Peruk av dålig kvalité alternativt med lockligt hår?
Japp! Anledningen är att peruker av bra kvalité inte blir lika frissiga när man bearbetar dem. Peruken jag valde såg på bilden ut att vara just det jag sökte efter, men visade sig när jag fick den vara i finare skick än jag trodde. Pft! Inte ofta man grumsar över för bra kvalité.
Innan man börjar måste man givetvis posera med den obearbetade peruken.
Japp! Anledningen är att peruker av bra kvalité inte blir lika frissiga när man bearbetar dem. Peruken jag valde såg på bilden ut att vara just det jag sökte efter, men visade sig när jag fick den vara i finare skick än jag trodde. Pft! Inte ofta man grumsar över för bra kvalité.
Innan man börjar måste man givetvis posera med den obearbetade peruken.
Gör så här
1: Dela upp håret i sektioner (som frisörer brukar göra)
2: Dela sektionerna i lagom stora delar. Börja arbeta med "underhåret"
3: Använd kam för att tova den del av håret du valt ut. Kombinera med att tvinna det, samt att gnugga det mellan händerna för ökat ruffs.
4: Lägg den fuktiga handduken om flätan (jag hade handduken dubbelvikt)
5: Värm några sekunder med plattång (ca 185°)
6: Voila!
7: Upprepa, upprepa, upprepa
8: Sök reda på nakna punkter
När du gjort de dreads du vill att peruken ska ha är du fortfarande inte helt färdig. På vissa ställen kommer nätet under håret att skina igenom, på andra kommer håret se tunnt och underligt ut.
9: Reva upp lite av den löst tvinnade delen i en dreads fästpunkt
10: Använd en tråd med samma färg som håret
11: Sy fast dreads i de områden där nät syns.
Jag använde kaststygn.
12: KLAR!!
Total tidsåtgång: ca 5 timmar
Tips/övrigt:
- Det finns massvis med instruktionsvideor på hur man kan åstadkomma en frisyr med dreads.
- Glöm inte hårband exempelvis ett av typen jag bär på bilden. Det gör under för att dölja det mindre fina i peruken och hjälper dessutom till att hålla den på plats.
DIY dreadlockperuk
Jag är en person med många tankar. För många faktiskt. Som barn brukade jag roa mig med att göra två saker samtidigt. Jag följde två tankebanor så långt jag kunde komma, reciterade två sagor (en i ord och en i tanke), sjöng en sak och tänkte på en annan. Ibland studerade jag saker, luktade, kände och letade sedan så många ord jag kunde komma på för att beskriva det jag upplevde. På det viset hade jag redan då verktyg för att fokusera mina tankar, men trots det fanns det personer som reagerade på att jag inte mådde bra.
Att ha många tankar kommer med både för och nackdelar.
Jag tror att människan är en komplex varelse, där olika delar samspelar med varandra. Vi har känslor, tankar, fysiska upplevelser och för troende också en del av andlighet. Grovt indelat. Det finns säkert fler delar. Poängen är att alla de här delarna på sitt sätt är fristående. En tanke är en tanke, inte en känsla. En fysisk upplevelse är fysisk, inte emotionell. Samtidigt är alla delar förgrenade med varandra och påverkar varandra. En tanke kan väcka känslor av både kärlek och sorg. Dessa i sin tur kan ge fysiska upplevelser i form av molande klumpar i bröstet, eller pirr från magen hela vägen ut i armarna. Lägg till detta att tro och andlighet kan skapa känslor, forma vår världsbild och påverka en hel kultur. Inte bara det; andlighet kan påverka en individ till att uppleva hela världen annorlunda, när världen egentligen inte har förändrats alls.
Så människan består av många olika delar, men alla delar är ett. Vi är en varelse i samspel med sig själv och med omvärlden.
Att vara en person med många tankar har som jag tidigare sa haft både för och nackdelar: Många kallar mig intelligent och jag kan ofta hitta lösningar på problem. Tyvärr blir jag ibland överväldigad när tankarna löper amok och jag inte längre står i kontroll över dem. Det får min kropp att reagera känslomässigt och ger mig fysiska men som huvudvärk och helt ärligt, om det får hålla på för länge, utmattning. Med mediciner kan jag tack och lov hålla mig till en tanke i taget och må bättre.
Så nu, efter lång läsning, kommer jag till poängen av det jag ville skriva - att organisera sina idéer.
För vi är så fantastiska som varelser att vi inuti oss kan skapa en tanke, som förändrar världen utanför oss. Problemet är att vi nog är ganska många som har fullt upp i vardagen och därför inte lägger fokus på att ta tillvara på vår kreativitet. Genom att organisera sina idéer kan man låta dem vila, tills det finns tid och energi att göra något av dem.
Tekniker för att organisera sina idéer:
Gör allting synligt!
Allt du sparar utanför ditt huvud, behöver inte ta plats inuti ditt huvud.
- Kalender
Många kalendrar har blanka sidor där det är möjligt att punkta upp mål, eller idéer, för att beta av dem allteftersom det känns rätt. - Blackboards/Whiteboards
Är lätta att göra själv. Det finns blackboardfärg (magnetisk sådan) som man enkelt målar ytor med. Ex. skrivbordsytor, garedrobsdörrar, tavelramar m.m. Whiteboards kan du göra genom att bara använda en tavelram med glasskiva och whiteboardpennor. Skriv ner dina tankar och idéer, i ord eller bilder och spara dem. - Postit-lappar.
Har man inget annat så är postitlappar magiska. Det går lätt att bygga synliga mindmaps med dem, genom att sätta dem i olika mönster, med något ord i varje. Man kan prioritera bland dem genom att sätta den viktigasta/mest inspirerande lappen överst osv.
Gör dina idéer till något som känns bra för dig, snarare än något som skapar krav.
- Låt det ta tid
Allt måste inte gå fort. Vill du genomföra en stor förändring, skapa något, uppleva något, vad som helst, så acceptera att det ibland kommer finnas perioder då du inte hinner/orkar arbeta med det. Livet händer och ibland måste vi prioritera annat, det innebär inte att vi ger upp på idén. Det innebär bara att vi för en tid lägger vår energi på något annat. - Acceptera förändring
Att arbeta med en idé innebär inte bara att organisera tankar och genomdriva dem praktiskt. Det innebär också att väcka nya tankar och att hitta nya vägar. Det i sin tur innebär en förändring som sker både i dig själv och i hur idén formas. Resultatet av ditt arbete kanske inte blir det din tanke ursprungligen var att det skulle bli. Gör det något? - Färger
När du skriver/ritar ner din idé så använd färger. Dels kan färgerna användas för att sortera olika delar i din idé, dels så är det roligare att titta på än tradig text som löper i samma färg hela vägen ner över en sida. - Om du vill, bryt mönstret
Man måste inte skriva från övre vänstra hörnet ner mot högra. Skriv vart du vill på ditt papper. Skapa bubblor, fyll i med saker som just du känner ska vara där, även om det kanske ser ologiskt ut. Acceptera att det för stunden är något som just din hjärna vill ha där och släpp fram det. Ibland drabbas vi alla av brain-farts. Och du vet... Better out than in.
- Dela med en vän
Testa din idé. Presentera den och lyssna på andras reaktioner. Ibland kan det hända att man snurrar in sig så mycket i sitt eget tänkande att man fastnar. Att bolla perspektiv kan hjälpa dig att komma vidare.
Nedan följer bilder på hur jag själv har gjort för att få struktur på mina idéer. Nu är en del överstryket, jag har tömt anslagstavlan och garderobsdörren på de flesta lappar... Men du förstår principen i alla fall XD Dessutom har jag inte hunnit få upp sakerna på vägen än, så allt står på golvet. Men... Principen!
Bilden på kalendern är målad av Emmelie Nordström, som driver företaget Ulvens.
Att organisera idéer
I år har jag betald semester för första gången någonsin. Eftersom vi (jag, familjen och mina vänner) har så mycket kul planerat under sommaren och hösten, har jag valt att sprida ut den över flera korta perioder. Den första semesterdagen fick jag i helgen som var, då jag och min vän reste till Funäsfjällen. Det var en awesome resa!
Resan började spännande nog på macken. Jag försökte vara sneaky då jag tog bilden, men blev upptäckt! Hela vägen lyssnade vi på musik, ståuppkomiker och åt enorma mängder godis.
Vi kom fram till ett väldigt mysigt vandrarhem, Grönländaren, där vi träffade andra turister. En äldre man berättade att han på ren tjurskalle hade trotsat stormen med sin fru för att äta en macka ovanför trädgränsen. Han var inte nöjd. Mackan hade blivit blöt av regnet. Dessutom blåste äggen bort. Det var kallt också. Dom hade varit tvugna att sitta på snö. Jag visade givetvis största sympati och var inte alls road. Lovar.
Eftersom jag och E uppenbarligen är precis lika tjuriga trotsade vi också stormen som blossade upp igen morgonen efter. Vi hyrde mountainbikes! Ingen av oss har tidigare cyklat i terräng, så vi tog liften upp på ett fjäll och cyklade först mot toppen, för att sedan vända tillbaka och ta slalombacken ner. Jag får adrenalinkänningar bara av att tänka på det nu när jag skriver! Det var vansinnigt roligt! På grund av det dåliga vädret (och dom branta backarna) ville jag inte ta fram mobilen och fota, men tro mig: Det var episkt!
Egentligen hade vi bokat cyklarna för hela dagen och fick åka i liften hur många gånger vi ville. Efter lite drygt 3 timmar i sporadiskt regn och blåst var vi däremot ganska hungriga. När vi dessutom fick upp värmen i bilen märkte vi också hur genomfrusna vi faktiskt var och valde att avsluta cyklingen. Istället for vi en sväng till Röros i Norge. Där finns byggnader kvar från 1600-talet.
Eftersom jag och E uppenbarligen är precis lika tjuriga trotsade vi också stormen som blossade upp igen morgonen efter. Vi hyrde mountainbikes! Ingen av oss har tidigare cyklat i terräng, så vi tog liften upp på ett fjäll och cyklade först mot toppen, för att sedan vända tillbaka och ta slalombacken ner. Jag får adrenalinkänningar bara av att tänka på det nu när jag skriver! Det var vansinnigt roligt! På grund av det dåliga vädret (och dom branta backarna) ville jag inte ta fram mobilen och fota, men tro mig: Det var episkt!
Egentligen hade vi bokat cyklarna för hela dagen och fick åka i liften hur många gånger vi ville. Efter lite drygt 3 timmar i sporadiskt regn och blåst var vi däremot ganska hungriga. När vi dessutom fick upp värmen i bilen märkte vi också hur genomfrusna vi faktiskt var och valde att avsluta cyklingen. Istället for vi en sväng till Röros i Norge. Där finns byggnader kvar från 1600-talet.
https://en.wikipedia.org/wiki/R%C3%B8ros
Efter det kände vi oss ganska nöjda. Vi återvände till Funäsdalen, tryckte en pizza och spenderade resten av kvällen med at spela yatzy och planera för ett kommande lajv.
Morgonen efter fick vi till vår stora lättnad varmt väder och gav oss ut med kanot på Ljusnan.
Vi paddlade längs en å med flera fina stränder. Vid en stannade vi för att träna yoga... Nåja, en av oss tränade yoga. Vid en annan tog vi rast för att äta lunch.
Morgonen efter fick vi till vår stora lättnad varmt väder och gav oss ut med kanot på Ljusnan.
Vi paddlade längs en å med flera fina stränder. Vid en stannade vi för att träna yoga... Nåja, en av oss tränade yoga. Vid en annan tog vi rast för att äta lunch.
Vi hittade också en mountainbikeled och drog iland kanoten för att följa den en bit. I shit you not, dom myrstackar vi såg var lika höga som vi är långa och så gamla att mossa växte på dom.
Till sist gjorde vi paus igen vid en flod, där vattnet forsade och fisken simmade mellan stenarna.
Så var det dags att åka hemåt igen. Innan vi reste vidare såg vi dock till att få oss ett sista äventyr: Vi tog gondolen upp till Toppstugan där vi åt belgiska våfflor till frukost. Med hjortronsylt! Bilden är tagen från gondolen. Det finns ingen på maten. Den var god. Jag åt den. Fokuserat.
Till sist gjorde vi paus igen vid en flod, där vattnet forsade och fisken simmade mellan stenarna.
Så var det dags att åka hemåt igen. Innan vi reste vidare såg vi dock till att få oss ett sista äventyr: Vi tog gondolen upp till Toppstugan där vi åt belgiska våfflor till frukost. Med hjortronsylt! Bilden är tagen från gondolen. Det finns ingen på maten. Den var god. Jag åt den. Fokuserat.
En sista bild på min revanch under hemresan: Hon såg mig inte den här gången. Ha!
Resan till Funäsfjäll...
Så plötsligt händer livet! Sommaren är regning och varm om vartannat. På jobbet skolar jag in mig på en ny avdelning och träffar fantastiska människor. Hemma planerar jag flytten med min sambo, som också är en helt underbar person. Vi bor i kartonger och river sakta, men säkert upp det hem vi byggt tillsammans under så många år. I tankarna har jag designat minst hundra olika möbler och inrett i alla fall dubbelt så många rum som den nya lägenheten faktiskt har. Varje dag pratar jag och sambon om hur vi ska lägga upp själva flytten, hur vi ska ha råd med alla dubbla hyror (diss på dubbla hyror...) och vi har kul.
Så ja, livet händer för mig i form av kaos just nu, men livet händer hela tiden både i lugna och rörliga perioder. För en gångs skull står jag inför en förändring som bara känns rolig. Vi har haft det bra i vårt hem och vi kommer ha det bra i vårt nya hem. Den här hösten kommer vi höra regnet smattra mot nya rutor.
Så ja, livet händer för mig i form av kaos just nu, men livet händer hela tiden både i lugna och rörliga perioder. För en gångs skull står jag inför en förändring som bara känns rolig. Vi har haft det bra i vårt hem och vi kommer ha det bra i vårt nya hem. Den här hösten kommer vi höra regnet smattra mot nya rutor.
